Vinter/Vår

Vinter/Vår

tisdag 3 maj 2016

Päronpaj med kolagrädde

Valborg i år firade vi hemma hos vänner. De senaste åren har vi varit vid Härlanda Tjärn, trängts bland andra barnfamiljer från området och varit lagom frusna när de tänt brasan. Tradition och mysigt men i år hoppade vi traditionen och satsade på att umgås i stället. 

Vi träffades till eftermiddagsfika och jag hade bakat en Päronpaj med Kolagrädde. Lika dålig som jag är på att blogga är jag på att fotografera mat jag lagar och äter. Så både recept och foto har jag lånat från Mitt Kök. Pajen var söt, mäktig och god. Grädden som man blandade med kolasås blev kanske i sötaste laget till men "sött e gött". Eller så serverar man vispgrädde utan kolasås eller vaniljglass till.

Päronpaj med kolagrädde




Päronpaj med kolagrädde
Pajdeg:
4 dl vetemjöl
1 krm salt
1 dl socker
150g smör
1 ägg
1,5 msk vatten

Fyllning:
2 ägg
4 dl creme fraiche
1,5 dl strösocker
2 tsk vaniljsocker
2 stora päron, tex conference

Tillbehör:
2,5 dl vispgrädde
4 msk kolasås

  • Pajdeg: Vispa ägget och tillsätt rumsvarmt smör i tärningar, gärna i matberedare. Tillsätt mjöl, salt och socker. Rör tills det blivit smuligt. Tillsätt vatten och fortsätt köra tills det blivit en deg som släpper kanterna.
  • Tryck ut degen i en form med löstagbar kant. Låt stå kallt i 30 minuter. Förgrädda pajskalet i 10 minuter i 175 grader.
  • Dela päronen i skivor och lägg i pajformen. Blanda creme fraiche, socker, ägg och vaniljsocker i en skål. Häll över pajen. Grädda mitt i ugnen i 175 grader i 40 minuter eller tills pajen fått fin färg och och blivit fast i ytan. Låt svalna.
  • Vispa grädde och blanda med kolasåsen till servering.

2 kommentarer:

Charlotta Hemert Ljungblad sa...

Låter helt galet gott! Jag är ganska dålig på att använda päron, tyvärr. Pernilla har en sallad som hon skrev om för ett tag sedan med just päron som jag tänkt göra typ hur länge som helst.

Kram!

Mårtenssons kök sa...

Vi är som Charlotta, inte heller så flitiga på att ha päron i mat. En pasta och en risottorätt är väl det enda... Men, men är ju inte sämre än att det går att åtgärda, gärna med en god paj:)